Dibondgarderob

Någonstans känns det inte riktigt rätt att bygga saker till båten utan att lösningsmedel är inblandat. Men kul är det, aluminiumkompositmaterialet Dibond. 0.3 mm aluminium, en kärna av plast och sen 0.3 mm aluminium igen. Starkt, trevlig finish och relativt lätt. 3.8 kg per kvadratmeter för 3 mm tjock skiva. Den duger mer än gott att bygga inredning av. Inte kojbotten kanske, men för kök och garderob som jag tänker använda den till är den kanon.

en till

Idag kom tröskeln in till garderoben på plats. Och skottet remsades fast runtom.

DSC_0761.JPG

Tyvärr har vinylestern tagit slut. Tragik. Att 20 liter bara kan försvinna så där? Måste ha ett par liter till för köl- och roderspackling så får kompletteringshandla. Tills vidare polyester för inredningsgeggandet. Det är något aggressivt lösningsmedel i vinylestern så ganska kärt återseende när polyesterdunken öppnades. Javisst, det luktar mer styrén men sticker inte så förbaskat i ögonen när man ligger inne i en stuv utan ventilation i alla fall.

Så här fräsch var ”kvartsskottet” mellan styrbords koj och köket i nederkant förresten:

Discussion thread – Wasa Owners

I’ve received an e-mail from the new owner of the Swiss Wasa 30 with some ideas and questions. Glad to repost his thoughts and hope some of you other Wasa 30 owners could join the discussion as well!

 

There are a million questions i have, and i am looking to get into a more regular exchange of ideas with some of the Wasa30 owners. for example on rudder shapes and sizes, ruder shaft position in hull in order to optimze the small rudder, engine of course, as mentioned before, and also on rating: are there any boats registered under ORC? and if so, are there any hull measurement files available?

Inte mycket nytt

Ingen nyhet, men ändå värt ett konstaterande. Det är osannolikt kladdigt att försöka remsa fast saker ovanför huvudet. Som förstärkningar under sittbrunnsdurken. För att ta ett mindre godtyckligt exempel.

Också detta mindre av en nyhet (det är ju trots allt är enligt plan) men väl värt att konstatera att det nu faktiskt börjar bli ett nettoflöde av saker in i båten. Lite mellanväggar i nya motorrummet, kantestycken till sittbrunnsstuvarna m.m. Allt sitter fast i båten. Ganska så rejält. Vinylester har en imponerande limmande förmåga (fäster det kemiskt mot gammal polyester också?). Det märker man när man försöker få bort något som hamnat snett. För att ta ett mindre godtyckligt exempel.

DSC_0733.JPG

Allt för sjön

Så var årets besök till sist avklarat. Trots pinsamma bristen på seglande båtar ett väl godkänt betyg till årets mässa. Så inspirerande att se B&G på plats att det blev en sån här tex 🙂

zeus2

Näst intill spontanköp. Den var för fin och priset för bra…

I övrigt lite smått och gott från hyllorna och en massa skitsnack med diverse krämare. En del gnänggande om att Hjertmans blivit sålt till tre ”finansvalpar”. Sten cashar in och går i välförtjänt pension helt enkelt. Siffrorna har periodvis sett makalöst fina ut för firman utan att man som konsument behövt känna sig totalblåst. Jämför gärna listpriserna på Harkensortimentet med godtycklig Saltsjö-Boo baserad rigg- och båttillbehörsbutik tex…  En väldigt fin och välskött butikskedja manövrerar vidare med en riktig seglare vid rodret, bara att önska lycka till och hoppas att han förvaltar Hjertmans-arvet på bästa tänkbara sätt!

42 + 3 hål. Och Tjernobyl

Seglandes far hon fram. Fulla krysställ och nosen kaxigt stävandes mot 7 sekundmeter nordost. Det råder ett kontrollerat lugn som så lätt infinner sig på en segelbåt som med viss lutning, i god och stabil fart, men ännu inte alltför våldsamt, forsar fram genom sjön. Skepparen tar hem lite mer på backstaget. Tvåans växel på vinschen, det börjar bli tungt att få in centimetrarna.

Abrupt väcks besättningen ur sin halvdvala av det omisskänneliga ljudet av något som går sönder. Med ett knäckande läte fläks långsamt en flärp av däcket sönder. Skepparen lättar hastigt på backstaget. De forna KTH-studenterna tittar på misären och konstaterar att de nu fått ett svar på frågan de alltid undrat över men aldrig riktigt formulerade under sina kurser i hållfasthetslära; hur mycket last tål egentligen ett glasfiberarmerat båtdäck?

Harken OneTouch

Nu finns räddningen för dom som föredrar Harken framför Lewmar. Sisådär 10 år efter lanseringen av Lewmar One Touch har man nu lyckats få fram något motsvarande i Wisconsin. Gissningsvis genom att köpa tillverkningsrätten på kompositvarianten från uppfinnaren DAX som enbart sålde rättigheterna att tillverka metallhandtag med ”one touch” tekniken till Lewmar.

Kanske inte så starkt jobbat tycker vi på SWE31 men självklart måste vi testa kundlöftet om ett nyskapande handtag som både är ”Fast, Simple and Efficient”. Får återkomma om det finns något med handtaget i sig som är innovativt* och inte enbart det djärva draget att varumärkesregistrera det hopskrivna ONETOUCH.