Om köl och (SRS) deplacement

Det har från diverse håll funderats lite runt köl och deplacement på Wasa 30. Tänkte försöka reda ut de frågeställningar som kommit fram och besvara dem i detta inlägg.

Wasa 30 byggdes med två olika kölar. Enligt varvsuppgifter var det dock endast fem båtar som byggdes med den alternativa järnkölen.

Järnkölen är betydligt grundare (ca 1.60 meter) och har en större korda. Databladen anger förvisso vikten till 1 550 kg (250 kg mer än blykölen) men personligen är jag tveksam om den ger lika högt RM. Den båt jag seglat mot med grund köl kändes betydligt vekare än vår.

Järnköl:

järnköl

 

Den vanliga blykölen ger ett djupgående på ca 1.80. Kölvikt 1 350 kg. Konstruktionen är för sin tid väldigt modern. För att få ned vikten ordentligt är kölen byggd med en mellanprofil i stål. I denna sitter blykölen bultad.

Hela kölen är bultad i båten med rejäla rostfria bultar. Invändigt sitter 4 bottenstockar och laminatet är 7-8 cm tjockt runt kölpartiet (att jämföra med knappt 1 cm vid köksgenomföringarna).

Blyköl:

blyköl

Konstruktionsvikten för Wasa 30 är 2 400 kg. Med 1 350 kg i kölen ger det en ballastratio på hela 56 procent.  Tyvärr är det väldigt få båtar som väger in på 2 400 kg. I svenska SRS-systemet är deplacementet för tabellbåtar numera angivet till hela 3 050 kg. Det är en märklig siffra som växt fram över åren. 2011 angavs tabellvikten till 2 900 kg. Jag kan tyvärr inte hitta äldre siffror men har ett bestämt minne av att det bara några år tidigare angavs en tabellvikt på 2 700 kg.

DH

En gissning till bakgrunden för siffran 3 050 kg är att danskarna vägt in en båt på den vikten någon gång i historien. I Dansk Handicap (DH) har alla båtar sedan lång tid registrerats med 3 050 kg som deplacement (förutom DEN-12 Bouqet /  Merlin som har en annan köl)

Konstruktionsvikten är onåbar för många båtar.  Däremot tror jag inte att det är orimligt att väga in en normal Wasa 30 på 2 700 kg. Invägningen sker givetvis enligt SRSv, båten ska vara tom på allt utom obligatoriska utrusningen. Sen får den givetvis inte vara nedlastad med alltför mycket extra inredningsdetaljer som lätt ger 100-150 kg extravikt.

Bästa sättet är väl som vanligt om man undrar hur tungt något är. Skaffa en våg och väg det…  Relativt enkelt att hyra en våg av förbundet:

vågStår på att-göra-listan men om någon annan har vägt sin båt får ni gärna höra av er! Med ett gissat måldeplacement på 2 700 kg blir ballastration exakt 50 procent. Relativt bra siffra det också.

Hursomhelst, tillbaka till kölen. Stålprofilen är rejält dimensionerad och har ca 6 mm tjocka väggar. Då den som alla järnkölar är ganska rostbenägen är det väldigt många ägare som bekymrat sig över hållfastheten i denna låda. Efter att dels ha slipat en hel del i kölen själv, dels lyft av och inspekterat hela kölen på Wasavarvet känner jag mig personligen inte det minsta orolig för strukturella svagheter i denna del av båten. Det är en mycket stabil konstruktion som tål lite rost helt enkelt!

Vår stållåda är för övrigt fylld med polyuretanskum. Bra sätt att se till att det inte kommer in vatten. Alternativet som tex SWE5 har, är en helt tom låda med inspektionshål borrat i kölsvinet. På så sätt kan eventuellt slagvatten som letar sig in pumpas bort uppifrån.

Stabil konstruktion till trots, ingen ursäkt att ge upp för rosten. Men det är inte lätt! Problemet är att få bra fäste för rostskyddet på stålet. I princip går instruktionerna ut på att ”blästra kölen och applicera rostskyddet under tiden”. I praktiken omöjligt att få på rostskydd tillräckligt snabbt med andra ord. Järnet oxiderar omedelbart i kontakt med syre och fästet mot underlaget blir ofelaktligen lidande.

2009-2010 försökte vi oss på att fixa till kölen själva. Stållådan slipades ren med lamellrondeller på en vinkelslip och primades med NMs eminenta epoxiprodukter

Under arbete (ej färdigslipat på långa vägar!)
köl 1

 

 

Slipat och färdigprimad stållåda:köl 2

Det såg jättefint ut ett par säsonger. Sen kom det in lite vatten på något sätt. Spackel och allt lossnade ända in till stålprofilen som förstås hunnit rosta lite. Område stort som en femkrona på ett ungefär. Slipade noggrant rent runt kanterna och spacklade igen detta. Nästa år ett lite större område som lossnat. Samma procedur. Året efter ännu mycket värre.  I höstas fick Wasavarvet slipa rent och göra om hela jobbet:

Nyspacklad köl
Nyspacklad köl

 

Nu hoppas vi att det håller i några år till! Återstår dock att slipa och spackla vettig profil på kölen. Om det får vi återkomma!

 

5 reaktion på “Om köl och (SRS) deplacement”

  1. Hej. Köpte förra året twiggy (nr 60) underbart fint att segla wasa… gjorde en kontrollmätning som visade 3350 kg… detta var kranbilen vid upptagningen och den diffar väl pluss minus 100 kilo enligt utsago så jag skall försöka läna en mer exakt för att vara på den säkra sidan.
    60 är ju med distansmaterial i hela båten och jag antar att de vikter typ 2700 kg måste vara utan eller väger de mer då? lite dålig koll som du kanske hör… jag skall försöka få ner srs talet lite efter den nya vikten…

    1. 100 kg låter väldigt lite. Brukar fråga kranföraren varje sjösättning och upptagning och resultatet har nog diffat 800 kg mellan högsta och lägsta mätningarna. Tror dels att kranbilarnas våg har för dålig noggrannhet i 2-3 tons spannet, dels är de förmodligen lite smårisigt kalibrerade och sen har vi vikten på lyftoket som en tredje osäkerhetsfaktor.

      Båtarna med distansmaterial borde ha förutsättning att väga mindre än enkellaminatsbåtarna om dom är byggda så de är lika styva. Fast förstås svårt att veta hur mycket material som varvet sparade in på dessa i praktiken. Tycker att laminatet i vår är så tunt att det nästan är läskigt på några ställen. Så kanske har du bara en väldigt styv båt som väger lika mycket, i värsta fall 🙂

      Twiggy är väldigt fin hursomhelst, grattis till köpet. Lars och Lotta har angett 2 900 kg i sina mätbrev. Om din vikt skulle stämma så borde du gissningsvis få någonstans kring 0,01-0,015 avdrag på SRS.

  2. Hej igen!

    Gjorde en kallibrerad vägning med seglarförbundets våg och båtrackarn landade på 3380 utan rigg med tomma tankar… Det blev ett rejält avdrag på srs talet. Såg i listan att även ni har ett srs runt 19. hur seglar ni upp till det? jag upplever att wasan är grymt snabb i alla lite öppnare friska vindar men än så länge går jag lite lågt på krysssen och riktigt dåligt på en lätt kryssbog. Skall skaffa lite nyare segel vad det lider när jag bestämt mig för vad jag skall ha. Kul blogg. Bra jobbat!

    1. Det låter mycket, nu blir jag ännu mer nyfiken på att väga vår ”på riktigt”!

      Hittar inte Twiggy i listan. Vad landade du på för SRS?

      Vi har lite mindre segel än standard, därav att vi landar på lite lägre mätetal. Om vi seglar upp till 1,195 kan jag nog egentligen inte svara annat på än att ”det känns rimligt”. Vi har kappseglat för lite (och är för dåliga) för att ha ett bättre svar.

      Kör idag med 110-fock som största försegel vilket känns lite begränsande i lättvind. Övervägde att köpa en 125% men efter en del resonerande med segelmakarna sket vi i det. Frågan lever dock.

      Höjdtagning känner vi att vi har ok koll på, brukar ligga runt 26 grader skenbart. Farten i lättvind är dock problem!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *