Om köl och (SRS) deplacement

Det har från diverse håll funderats lite runt köl och deplacement på Wasa 30. Tänkte försöka reda ut de frågeställningar som kommit fram och besvara dem i detta inlägg.

Wasa 30 byggdes med två olika kölar. Enligt varvsuppgifter var det dock endast fem båtar som byggdes med den alternativa järnkölen.

Järnkölen är betydligt grundare (ca 1.60 meter) och har en större korda. Databladen anger förvisso vikten till 1 550 kg (250 kg mer än blykölen) men personligen är jag tveksam om den ger lika högt RM. Den båt jag seglat mot med grund köl kändes betydligt vekare än vår.

Plastverkstad

Idag var det plastverkstad igen. Inga avancerade konstruktioner, lite skott och skiljeväggar. Fast alltid roligt att plasta förstås 🙂

arbete med härdplast pågår

På agendan

– Skiljeväggar till nytt motorrum. Blir ny motor till våren och passar på att sätta ihop ett skräddarsytt motorrum under sittbrunnen. Bakstycket fick bli lite rejälare med distansmaterial för att stabilisera sittbrunnen en smula (har ju plockat bort skottet mellan akterruff och utrymmet under sittbrunnen och måste fixa till något som styvar upp båten).

– Bakstycke till BB-stuven. Tidigare bakstycket var del av samma skott som ovan. Semi-ruttet i nederkant och numera utsågat. Ersätts av relativt styv historia med några varv matta på varje sida om polyuretan-distans.

Wasa 30 SWE 2 – Rödnäbba

Rödnäbba är byggd av Börje Tanmark och sopade mattan med allt motstånd i Båtnytts One-of-a-kind regatta 1981 i konkurrens med 23 andra båtar. Kappseglar fortfarande med framgång och ses lämpligen från väl vald utkiksplats på Tjörn Runt

Låga riggen och den vanliga kölen med plåtlåda och nederdel i bly. Däck och skrov är byggd med ferret som distansmaterial. Däcket har ett till två lager och skrovet är uppbyggt av flera lager.

MINOLTA DIGITAL CAMERA

MINOLTA DIGITAL CAMERA

swe2_2

Tjörn Runt 2013

Wasa 30 SWE 1 – Redsurfer

Wasa 30 nummer ett byggdes åt konstruktören Leif Ängermark. Egentligen var Rödnäbba (SWE2) den första båten som byggdes. Tanken var att Leif Ängemark själv skulle ha första exemplaret men Börje Tanmark som var med och byggde många av de första båtarna stod på sig och lyckades köpa just det första exet. Båt nr.2 fick istället bli no1 därför att Leif skulle ha SWE1.

Båten låg under 20 års tid i Västerås men köptes 2012 av en ny ägare och ligger sedan dess i Norrköping. Skrovet är numera rött, backstagen flyttade till aktern, alla fall neddragna till sittbrunnen och hon har fått solpaneler på ruffluckorna.

One of a kind 1981 – ett stycke Wasa 30 historia

One of a kind var ett väldigt kul upplägg där tidningen Båtnytt från slutet av 70-talet till slutet av 80-talet varje år arrangerade en tävling där de lät ett antal båtar av liknande typ göra upp på vattnet.

1981 var det långsmalt tema och Wasavarvet var representerade med 30:an i form av Börje Tanmarks Rödnäbba. Rödnäbba seglar numera på västkusten och har några fina skalper från bland annat Tjörn Runt på senare tid.

 

Wasa 30HR Racing NOR7259 på vannet!

2009 såldes semi one-off bygget Wasa 30 HR Racing (skrev några rader på den gamla bloggen då det begav sig) . Båten baseras på standardskrovet men är helt optimerad för kappsegling.

Den nya ägaren köpte båten på land 2008 och då hade den inte varit i vattnet på ett par år. Han har inte varit sysslolös och i somras var det äntligen dags för sjösättning. Och visst flyter hon! Fick i dagarna ett brev från Norge med lite bilder.

Rett før sjøsetting

På vannet for første gang siden 2006

 

20140702_183110

Boattent – mätdags!

Besök i båten för måttagning till vårt nya sittbrunnstält (www.boattent.com). Man har kommit långt med projektet och tror nu att man lyckas få igång produktionen redan under januari!

DSC_0624.JPG

Under tiden konstateras glatt att man numera kan springa runt runt i båten. Ner i salongen, genom stuven, in i akterruffen, under sittbrunnen och vipps är man i salongen igen.

Bra underhållning när föräldrarna koncentrerar sig på att få måtten rätt 🙂

Nu återstår bara att välja färg på tältet!

Stuvfacksstringers

Skönt ord. Stuvfacksstringers.

Styrbords sittbrunsstuv är en ohelig konstruktion av tunt enkellaminat och 12 mm plywood. Grundkonstruktionen är uppenbart plastad i en form så varför man använt plyfa i delar av långsidan och kortsidorna är ett mysterium som Marstrands-Kalle gärna får reda ut i kommentarsfältet. Slut på glasfiber mitt i? 🙂

För att förstärka och stadga upp bottenlaminatet i stuvfacket finns/fanns en väldigt snygg geometri med inplastade förstärkningar. Tyvärr satt dom inte fast

DSC_0551.JPG

 Och nog för att det inte är jättekinkigt men materialet i ”förstärkningen” är något som kanske en gång var homogent trä men som efter 30 år i marin miljö närmast kan liknas fuktig spånskiva i konsistensen.